Växer fortfarande

Alltså något jag tänkt på är hur mycket man egentligen förändras och växer på en sådan här resa som jag och många andra gjort. Jag vet inte riktigt hur mycket jag förändrats då jag fortfarande känner mig som samma gamla Johanna, men jag känner att jag växt, jag tar mer ansvar och jag är självständigare.
Saker som jag inte brukade göra hemma är som en vardag för mig här, jag bäddar sängen (inte alltid, men ibland), jag tvättar mina egna kläder, jag lagar mat, jag passar någon annans barn (barn som betyder allt för deras föräldrar) och jag städar m.m. Jag gör saker som mina föräldrar nog aldrig trott om mig. Det gör mig så jävla stolt, stolt över att jag faktiskt vågade mig ut på denna resan. Stolt för att jag faktiskt gjorde något för själv.

Och med det ansvaret jag har på mina axlar om dagarna, så är det väl självklart att jag växt!?

 Stora pojken tappade en tand idag, gullet!