Jag ber om ursäkt!

Jag är riktigt dålig på att höra av mig till mina kompisar, vet inte varför men jag är det. Smsar sällan, ringer sällan, skickar sällan något på facebook, mailar sällan.. you get the picture. Jag försöker förbättra mig, skriver lite då och då och skypar med vissa. Jag var ju inte den bästa på att höra av mig i Sverige heller, och nu är jag här, 6h ifrån alla andra typ.
Det är jobbigt, för jag vill prata med alla där hemma. Men ni/de har inte tid, jag har inte tid och sen måste man tänka på tidsskillnaden också. Samtidigt vill jag leva här, njuta av min tid här.

Kommer ihåg när Harriet flyttade tillbaka till Brasilien, i början skypade vi relativt ofta men de dog ut. Nu hörs vi via facebook någongång var tredje månad kanske. Förstod aldrig riktigt varför, inte ska det vara så svårt att höra av sig till sina kompisar? Men jag förstår henne idag, det är inte så himla lätt. Har glömt Linnea några gånger, de gånger vi bestämt att skypa. Jag och Helena har inte de lättaste med att bestämma skype-dejter heller.. missade ju henne idag.
Ni/de har ju sina liv där hemma som fortsätter som vanligt, samtidigt som jag har mitt liv här. Men tiden går snabbt, jag är hemma snart igen. Och när jag väl kommer hem så hoppas jag att mina vänner förlåter mig för min extremt osociala sida, men vill att ni/de ska veta att jag tänker på er alla. Även om jag aldrig riktigt visar eller säger det.

(fick bli de bilder jag redan hade lagt upp på bloggen, de andra är på mitt usb-minne, så alla kom inte med)